| |
Ola Olsson/Ola i Skarup | | | född:: 1823, död:: 1888 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
Johan Rosenlund | | | född:: 1804, död:: 1861 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
Zakris Jönsson | | | född:: 1783, död:: 1859 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
Jöns Zakrisson | | | född:: 1813, död:: 1885 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
August Olsson (Spel-August) | | | född:: 1855, död:: 1939 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
Änke-Nissen | | | född:: 1840, död:: ? | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
Oskar Persson | | | född:: 1896, död:: 1985 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
Yngve Persson | | | född:: 1899, död:: 1978 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
Anton Persson | | | född:: 1854, död:: 1947 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
Alfred Pettersson | | | född:: 1852, död:: 1927 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
Hans Håkansson (Spel-Hansson) | | | född:: 1838, död:: 1922 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
Ola Nilsson (Luringen) | | | född:: 1836, död:: 1920 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
Tullberg | | | född:: 1795, död:: 1825 | Läs mer |
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' |
|
|
|
|
|
Tullberg
| | född: 1795, död: 1825 |
Född: 1795
Död: 1825
Verksam i: Blekinge/Småland |
Bland de efterlämnade notböcker som tillhört spelmannen Ola (Olsson) (1823-1888) i Skarup, Ronneby finns en notbok för violin daterad 1822 och försedd med namnen Carl Gustaf och Otto Fredrik Tullberg. Av anteckningar i boken kan man sluta sig till att bokens melodier sannolikt nedskrivits av Carl Gustaf Tullberg och att notboken sedan hamnat hos gästgivaren Daniel Gustafsson i Broaryd, Nöbbele för att så småningom på något sätt kommit i Ola Olssons ägo. Bokens innehåll är blandat och består av såväl folkliga valser och marscher, som klassisk konstmusik, engelskor, menuetter, polonäser, vistexter och inte minst kontradanser med dansbeskrivningar.
Vem var då Carl Gustaf Tullberg?
C. G. Tullberg var född 1795 i Högahult, Nöbbele, Värend. Fadern var regementsväbel vid Kronobergs regemente. Modern härstammade från en släkt bestående av bl.a. gästgivare och prästmän. Tre av Carl Gustafs bröder blev framstående präster och språkforskare; bland dem den ovan nämnde Otto Fredrik T. (1802-1853), som var orientalist och musiker i Uppsala.
Tullberg gick i Växjö skola, där han bl.a. erhöll musikundervisning. 1810-1813 vistades han som handelsbokhållare i Karlskrona och tog där intryck av stadens musik- och umgängesliv, vilket avspeglas i notbokens repertoar. Han återvände till Värend och gjorde från 1815 en klanderfri militär karriär. 1821 blev han anklagad för stöld och häktad, men lyckades rymma. Detta blev upptakten till ett liv som skulle ge Tullberg ett namn som mästertjuv. Han gjorde åtskilliga spektakulära inbrott, företrädesvis på gods och herrgårdar. Flera gånger blev han satt i fängelse, men lyckades, bl.a. med hjälp av sina stora kroppskrafter, att rymma. Efter det att han lyckades avvika från sitt livstidsstraff på Landskrona fästning blev han jagad som ett villebråd och till sist 1825 avrättad av ett folkuppbåd på Arveka myr i Göteryd.
Tullbergs framfart gjorde honom redan under sin livstid legendomspunnen och hans liv har givit stoff till romaner m.m. Till eftervärlden har han blivit känd som ”den småländske Robin Hood” – en mytomspunnen figur som stal från de rika och gav åt de fattiga.
|
Författare: Jörgen Axelsson |
|
|
|
